Enligt dataförordningen ska uppkopplade produkter och tillhörande tjänster planeras och tillverkas så att data som uppkommer vid användning av en produkt eller tjänst finns lättillgängliga för användare på ett enkelt och säkert sätt. Data ska i förekommande fall vara också direkt, dvs. att användaren inte särskilt behöver begära dem av datahållaren. Enligt förordningen ska data ges i ett heltäckande, strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format.

Vad betyder designskyldighet?

Syftet med designskyldigheten är att tillgången till data och användbart format av data beaktas redan vid planeringsskedet av produkten eller tjänsten. En väl utformad produkt eller tjänst möjliggör för sin del att användaren inte behöver vänta onödigt länge för att få åtkomst till de data som användaren på basis av dataförordningen har rätt till.

Dataförordningen förutsätter inte att man behöver använda en viss teknisk lösning. Åtkomst till data kan genomföras till exempel med hjälp av ett användargränssnitt, en applikation, ett gränssnitt eller med hjälp av en annan ändamålsenlig teknisk lösning. Vid bedömningen är det möjligt att beakta tillgänglig teknik, kostnaderna, informationssäkerhetskraven samt skydd av företagshemligheter och immateriella rättigheter.

Tillverkaren har vid genomförandet av skyldigheten prövningsrätt i synnerhet vid bedömningen av om direkt tillgång till data är tekniskt möjligt. I Europeiska kommissionens riktlinjer för dataförordningen behandlas närmare vad direkt och indirekt åtkomst till data betyder. Implementeringen skulle också kunna vara sådan att en del av data finns direkt tillgänglig och en del endast på begäran.

Vem ansvarar för att kraven uppfylls?

Planeringsskyldigheten avser i första hand en aktör som svarar för planeringen och tillverkningen av en uppkopplad produkt eller tillhörande tjänst. Tillämpningen av planeringsskyldigheten beror inte på huruvida företaget senare fungerar som datahållare så som avses i dataförordningen.

I praktiken är det ofta fråga om en tillverkare men ansvaret kan också gälla andra aktörer som svarar för designen eller genomförandet.

Produkter som släpps ut på marknaden kan bestå av delar som tillverkats av flera olika leverantörer. Bedömningen av om designskyldigheten är tillämplig bör inte förbises enbart därför att en enskild sensor eller någon annan komponent som samlar in data har tillverkats av en annan aktör.

När börjar skyldigheten tillämpas?

Designskyldigheten tillämpas på uppkopplade produkter och tillhörande tjänster som släpps ut på EU-marknaden den 12 september 2026 eller därefter. Företag bör i god tid före utsläppandet på marknaden bedöma om kraven är tillämpliga på deras produkter.

Traficom kan påföra en administrativ sanktionsavgift om planeringsskyldigheten uppsåtligen eller på grund av oaktsamhet överträds. Sanktionsavgiften kan vara fyra procent av företagets EU-omfattande omsättning föregående år.

Skyldigheterna tillämpas inte på uppkopplade produkter eller tillhörande tjänster som tillverkas eller utformas av mikroföretag eller små företag, förutsatt att företaget inte har större ägare eller anknutna företag och inte heller fungerar som underleverantör. Detsamma gäller företag som har ansetts tillhöra kategorin medelstora företag i mindre än ett år.

Vad bör företagen göra nu?

1. Identifiera de produkter och tillhörande tjänster som omfattas av tillämpningsområdet.
2. Bedöma vilka data som genereras vid användningen av dem.
3. Utreda hur användarnas rätt att få tillgång till sina data kan tillgodoses tekniskt.
4. Bedöma behovet av ändringar i produktdesignen, programvaran, informationssystemen och gränssnitten.
5. Säkerställa att de produkter och tjänster som släpps ut på marknaden uppfyller kraven i dataförordningen.

Ytterligare information