Så påverkar politiska botar, AI och osäkerhet valåret

Politiska botar, AI och osäkerhet - hur formas det politiska samtalet under valår?

Henrik Sigurdh forskar inom projektet "Cyborgpolitik: Artificiella agenter i demokratiska processer online", som undersöker hur artificiella agenter - som botar och andra former av automatisering - påverkar demokratiska processer på nätet ur ett sociotekniskt perspektiv. Men vad är då en bot?

En bot (av "robot") är i grunden ett automatiserat datorsystem som kan utföra uppgifter på egen hand. Botar kan användas till allt från relativt harmlösa funktioner - som att moderera innehåll i forum eller svara på enkla kundtjänstfrågor - till mer problematiska syften som att massproducera eller förstärka budskap, sprida vilseledande information eller skapa skenbart organiskt engagemang med fejkade gillamarkeringar, delningar och kommentarer.

Samtidigt finns det ingen helt enhetlig definition av vad som räknas som en bot. I praktiken betonar olika experter och forskningsfält olika kriterier - till exempel grad av automation, syfte eller hur nära kontots beteende ligger mänsklig interaktion - vilket gör både forskning och reglering mer komplex.

Cyborgpolitik - när teknik och människor formar offentligheten tillsammans

I projektet vid Digsum på Umeå universitet studeras politiska botar och automation som en del av en bredare digital infrastruktur där teknik, människor och plattformar samspelar. På sociala medier kan automatiserade konton bidra till att skapa falska profiler och innehåll, men också till att förstärka redan existerande inlägg genom att simulera stöd, popularitet och konsensus.

Men botars betydelse handlar inte bara om vad de faktiskt gör, utan också om hur de förstås och diskuteras i offentligheten. Henrik Sigurdhs avhandling fokuserar på just detta: hur "bot" blir ett politiskt laddat begrepp i samtida offentlig debatt och i vardagliga digitala samtal.

- Jag försöker att inte bara förstå botar som en teknisk entitet. Med ett diskursanalytiskt perspektiv tittar jag på hur botar används som en retorisk figur i offentlig debatt och online: hur pratar vanligt folk om det här, hur förstår människor botar, och vad får det för konsekvenser? En central poäng är att ordet "bot" i många fall fungerar som en etikett för att ifrågasätta trovärdighet eller avfärda motståndare - snarare än som ett tekniskt fastställt faktum. När "bot" används på det sättet blir frågan om autenticitet också en fråga om legitimitet: vem som räknas som en riktig röst i samtalet?, säger Henrik Sigurdh.

AI-utvecklingen sänker trösklar - och gör äkthet svårare att avgöra

Utvecklingen av stora språkmodeller och generativ AI har förändrat spelplanen. Storskaliga påverkanskampanjer har historiskt ofta krävt betydande resurser och organisering. I dag har trösklarna sänkts: det har blivit enklare att producera och skala upp innehåll som kan framstå som övertygande - och ibland vilseledande - i stor omfattning.

- Det är ett centralt skifte nu, när man med hjälp av stora språkmodeller kan skapa innehåll som är så realistiskt att det kan vara svårt att skilja från mänskligt producerat. Det gör det enklare att automatisera produktion av både övertygande och vilseledande innehåll, samtidigt som det ökar skalbarheten och kostnaderna minskar, säger Henrik Sigurdh.

När även sant kan misstänkas vara fejk

En annan konsekvens av AI-utvecklingen är att misstänksamheten kan öka - vilket i sin tur påverkar tilliten. Om gränsen mellan mänskligt och AI-genererat suddas ut kan även genuint material avfärdas som manipulation. Det skapar en tvetydighetseffekt där osäkerheten i sig blir en samhällsfaktor: människor börjar bedöma äkthet utifrån stil, ton och känsla snarare än tydliga tekniska kriterier.

- Det blir mer att man tittar på stil och känsla i ett sociala medie-inlägg för att avgöra om det rör sig om botinnehåll. Det handlar allt mer om magkänsla.

I dag blir det allt svårare att avgöra vad som är genuint innehåll och vad som är strategiskt iscensatt i flöden online. Digitala strategier kan bygga på nätverk av många konton - exempelvis temakonton, meme-sidor eller klippsidor - som samtidigt publicerar och återpublicerar material för att skapa intrycket av att ett budskap trendar eller får ett spontant genomslag, en form av trendsimulering.

Samtidigt kan arbetet handla om att påverka själva samtalet runt innehållet: genom att snabbt fylla kommentarsfält och reaktionsspår med en viss tolkning kan man försöka influera hur ett politiskt inlägg eller en händelse uppfattas, eftersom tidiga kommentarer och reaktioner ofta påverkar hur människor bildar sig en första uppfattning.

Detta gör att gränsen mellan genuint engagemang och kampanjdriven förstärkning blir svår att se - och källor i branschen pekar också på att det i praktiken saknas enkla sätt att avgöra hur mycket av ett genomslag som är spontant respektive drivet av organiserad eller betald förstärkning, berättar Henrik Sigurdh.

Botar påverkar villkoren för det politiska samtalet

I valår aktualiseras dessa frågor. Tidigare forskning har pekat på att diskussioner om botar och automatiserade konton ofta intensifieras i samband med val och andra perioder av politisk upptrappning. I en sådan kontext kan botar och misstankar om botar påverka vilka berättelser som får fäste och hur snabbt osäkerhet eller politiska budskap sprids.

- Det påverkar vilket innehåll som får genomslag, och kan bidra till hur snabbt osäkerhet eller politiska budskap får spridning. Det ska bli intressant att se hur det ser ut i år, säger Henrik Sigurdh.

Botar, algoritmer och plattformar - en större maskin

En del av Henrik Sigurdhs forskning visar att botar i offentlig debatt ofta klumpas ihop med begrepp som algoritmer, plattformar och generativ AI. Botar förstås då som en del av en större teknologisk infrastruktur som formar hur information produceras, sprids och tolkas.

- Botar klumpas ofta ihop med andra begrepp, som en del av en större maskin som formar vår offentlighet, säger Henrik Sigurdh.

Henrik Sigurdh doktorerar under vintern 2026/2027.