De konsekvenser som de ändringar som gäller lönetransparens medför för företagen bör preciseras

Rådet för bedömning av lagstiftningen
De konsekvenser som de ändringar som gäller lönetransparens medför för företagen bör preciseras

Rådet för bedömning av lagstiftningen har gett social- och hälsovårdsministeriet ett utlåtande om en proposition som gäller det nationella genomförandet av direktivet om lönetransparens. I propositionen beskrivs alternativa sätt att genomföra direktivet, vilket är positivt. I propositionen har de relevanta konsekvenserna identifierats, men konsekvenserna för jämställdheten och företagen bör preciseras.

Genom de föreslagna ändringarna genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv om striktare tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer. Genom lagändringarna förhindras diskriminering på grund av kön och främjas uppnående av lönejämställdhet särskilt genom att kraven på insyn i lönesättningen skärps.

I fortsättningen ska till exempel en arbetsgivare som har minst hundra anställda vara skyldig att lämna uppgifter om löneskillnaderna mellan könen och göra en gemensam lönebedömning i samverkan med företrädare för personalen. Arbetstagarna ska dessutom ha rätt att på begäran få skriftlig information om den genomsnittliga lönenivån för en arbetstagarkategori som utför samma eller likvärdigt arbete.

I propositionens beskrivning av nuläget behandlas inte förekomsten av eller skälen till löneskillnaderna i nuläget. Uppgifterna om löneskillnaderna beskrivs i viss mån i avsnittet om konsekvensbedömning. Rådet anser att de centrala observationerna om löneskillnader och könsfördelningen på arbetsmarknaden bör presenteras i beskrivningen av nuläget. En noggrannare beskrivning av nuläget med tanke på löneskillnaderna mellan könen och bakgrundsfaktorerna till dem hjälper att förstå hur genomförandet av direktivet om lönetransparens påverkar Finland.

Enligt lagförslaget förklaras en stor del av löneskillnaderna med strukturella faktorer, till exempel att den finländska arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad, det vill säga att män och kvinnor ofta jobbar i olika sektorer, yrken och arbetsuppgifter, för vilka olika löner betalas. Enligt propositionen är dock en del av löneskillnaderna oförklarade. Rådet anser att det i propositionen till vissa delar förblir oklart i vilken utsträckning de föreslagna ändringarna kan främja jämställdheten mellan könen i arbetslivet om en avsevärd del av löneskillnaderna förklaras med strukturella faktorer.

Rådet anser att de nya skyldigheterna för företagen och kostnaderna för dessa skyldigheter bör beskrivas noggrannare och illustreras, till exempel med en sammanställande tabell. Dessutom bör man i propositionen behandla risken för att systemändringar, skyldigheter att lämna uppgifter och andra nya skyldigheter orsakar större kostnader än väntat för företagen.

Utlåtandet av rådet för bedömning av lagstiftningen gäller det utkast till regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män och till lagar som har samband med den (projektnummer: STM069:00/2024) som social- och hälsovårdsministeriet lämnade till rådet per e-post den 11 juni 2026.

Rådet för bedömning av lagstiftningen anser att utkastet till regeringens proposition uppfyller kraven i anvisningarna om konsekvensbedömning vid lagberedning väl. Rådet rekommenderar att utkastet till proposition kompletteras i enlighet med rådets utlåtande innan propositionen lämnas till riksdagen.

Mer information: Eeva-Liisa Inkeroinen, ordförande för rådet för bedömning av lagstiftningen, tfn 040 089 4220

Rådet för bedömning av lagstiftningen är ett självständigt och oberoende organ som ger utlåtanden om utkast till regeringspropositioner och konsekvensbedömningarna i dem. Rådet tar inte ställning till om förslagen är värda att understödja eller till de politiska lösningarna. Rådet för bedömning av lagstiftningen finns i anslutning till statsrådets kansli.