Helrenovering med förhinder

Regeringen har gjort en stor sak av att de nu genomför det största reformpaketet på skolans område på 30 år. Hittills har det dock inte hänt mycket i praktiken. Efter regeringens sista regeringsförklaring för mandatperioden kan vi dock få en fingervisning. Vi vet vad regeringen sagt att den ska göra och vi vet vilka propositioner som kommer i höst. Det som ännu är okänt är vad som landar på riksdagens bord i vår. Därmed är det lite tidigt att slutgiltigt avgöra om regeringen kommer hinna med något som på allvar begränsar skolaktiebolagens möjligheter att kapitalisera på skattepengar. Det vi kan säga är att det hittills har varit, som man säger, mycket snack och lite hockey. Det enda genomförda beslutet med en skarp lagändring som påverkar skolföretagen är kravet på bemannade skolbibliotek. Med tanke på att det gått över två år sedan skolminister Lotta Edholm deklarerade att Nu gör vi en helrenovering av friskolesystemet tror jag de flesta håller med om att det är ett klent resultat. Regeringens ambitioner var ju högre än så. Låt oss se hur det gått med löftena i dokumentet de kallar Tidö-avtalet.

Kort sammanfattning av status för de punkter i Tidö-avtalet som berör friskolesystemet och skolmarknaden här:

• Stopp för vinstutdelning i fem år, utökade sanktioner och möjlighet till återkrav. Utrett och remissbehandlat, men ingen proposition i höst. På utbildningsdepartementets hemsida står dock att regeringen kommer att avsätta pengar i budgeten för att möjliggöra genomförandet av förslag som lämnats i SOU 2025:37 Skärpta villkor för friskolesektorn. Exakt vilka förslag vet vi alltså inte, men regeringen nämner värdöverföringsförbud vid nystart, ägarbyte och kvalitetsbrister, möjlighet att stänga friskolor samt skärpta sanktioner. Bland de förslag som inte nämns märks utredningens kanske skarpaste förslag om krav på särredovisning, något som skulle försvåra flytt av pengar mellan skolenheter i en koncern, samt uppsägningstid för skolor som lägger ned. Det återstår att se när det blir en proposition och vad den kommer att innehålla.

• Insynsprincip/offentlighetsprincip. Tidöpartierna var överens om att offentlighetsprincipen inte passade och ville istället ha en ny insynsprincip. Sedan ändrade sig liberalerna och ville ha offentlighetsprincip ändå. Båda är utredda. Remisstiden gick ut för snart ett år sedan. Inget har hänt. I regeringsförklaringen 2025-09-09 sade statsministern dock att Friskolesystemet helrenoveras med ökad insyn och skärpta regler för att hålla oseriösa aktörer borta från skolans värld. Så kanske. Men ingen proposition är annonserad i den propositionsförteckning som gäller fram till någon gång i januari.

• Obligatoriskt skolval med kortad kötid. Det här löftet har Tidöpartierna redan backat ifrån. Dåvarande skolminister Lotta Edholm skyllde på tidsbrist. Det blir inget. Friskolorna får behålla sitt kösystem.

• Bindande skolpengsnorm. Nyss utrett och ute på remiss med sista svarsdatum 2025-12-02. I delar påfallande likt den proposition Tidöpartierna högljutt röstade ner så sent som några månader före förra valet. Då handlade det om ett möjligt skolpengsavdrag på kanske 8 procent för friskolor. Nu föreslår utredningen 6 procent. Men det blir bråttom om det ska hinna bli någon proposition under våren. Moderaterna sågade också utredningen samma dag som den släpptes. Utan nya besked därifrån finns inte mycket som tyder på att det blir någon proposition. Saken nämndes inte i regeringsförklaringen och står inte heller med på utbildningsdepartementets hemsida.

• Tydligare reglering av kvaliteten i skolans verksamhet - skolbibliotek. Här har det faktiskt blivit verkstad. Riksdagen har beslutat om krav på bemannade skolbibliotek, och lagen har redan börjat gälla. Trots protester från både friskolor och SKR. Förslaget baserades på utredningen SOU 2021:3 som tillsattes av den förra socialdemokratiska regeringen.

• Tydligare reglering av kvaliteten i skolans verksamhet - lärares undervisningstid. Frågan är utredd och remissinstanserna har sagt sitt, men det är nu oklart om regeringen kommer att gå vidare. Inget tydligt besked hittills om detta även om riksdagspartierna verkar positiva.

• Betygssystem med kunskapsfokus. Här skulle det bland annat bli åtgärder mot betygsinflation, ett förslag med en udd som var tydligt riktad mot friskolekoncernerna. Regeringens kanske mest högprofilerade utredning, eller i alla fall utredare, på skolområdet lämnade sitt betänkande i våras. Förslagen har remissbehandlats, men lämnade inga spår i vare sig propositionsförteckningen eller i regeringsförklaringen. Det ter sig därför allt mer tveksamt om det blir något beslut om nytt betygssystem under mandatperioden.

Avslutningsvis. Att döma av den flod av skolmarknadskritiska uttalanden som kommit från ministrarna på utbildningsdepartementet sedan 2023 är det antagligen lätt att få intryck av att reglerna redan skärpts ordentligt. Så är det alltså inte. Det svenska friskolesystemet rullar på som vanligt. Och det blir alltså inga skarpa ändringar i höst heller. Regeringen har därmed våren på sig att leverera.

Alla som sett ett drömkåksprogram på TV vet i och för sig att en helrenovering alltid tar längre tid än planerat, och att det är lätt att fastna i prat om hur fint det där köket kommer bli. Det hjälper dock inte. Hur mycket man är pratar så går det inte att laga mat där innan jobbet är gjort. Om regeringen kommer lyckas är ännu för tidigt att säga, men det är i alla fall tydligt att uppförsbacken är brant om de ska hinna med allt de lovat innan säsongen är slut.