EU-länderna kom överens om betydande tilläggsfinansiering till Ukraina

EU-länderna kom överens om betydande tilläggsfinansiering till Ukraina

Europeiska rådet nådde en politisk överenskommelse om betydande tilläggsfinansiering till Ukraina vid sitt möte som inleddes torsdagen den 18 december. Ukraina beviljas ett lån på 90 miljarder euro för åren 2026-2027.

Beslutet tryggar Ukrainas behov av finansiering för två år. Lånet beviljas Ukraina på grundval av EU:s upplåning på marknaden med stöd av marginalen i EU:s budget. Ukraina betalar tillbaka lånet efter att ha fått krigsskadestånd från Ryssland. Beslutet fattades mellan stats- och regeringscheferna från 24 EU-länder. Ungern, Tjeckien och Slovakien stod utanför beslutet. Grunden är artikel 20 i EU-fördraget, som möjliggör ett fördjupat samarbete. Också beredningen av det så kallade krigsskadeståndslånet fortsätter inom EU.

"Det viktigaste är att beslutet tryggar finansieringen till Ukraina för de följande två åren. Det var också det mest avgörande för Finland. Likaså är det positivt att frysta ryska tillgångar förblir frysta och att de fungerar som en sista utväg för återbetalning av lånet. Med andra ord: Ryssland betalar", säger statsminister Petteri Orpo.

Mötet inleddes med att EU-ländernas stats- och regeringschefer diskuterade läget i fredsprocessen med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. President Zelenskyj, som hade rest till Bryssel, berättade både om fredsförhandlingarna och om situationen vid fronten.

Europeiska rådet diskuterade också säkerheten och försvaret i hela Europa. I detta sammanhang lyfte statsminister Orpo fram resultaten av toppmötet Eastern Flank Summit, som han stod värd för i Helsingfors den 16 december, och förmedlade mötets hälsningar till de övriga EU-länderna.

"Det är värdefullt att vårt toppmöte i Helsingfors tidigare i veckan får erkännande i Europeiska rådets slutsatser. Mötet nämns som ett exempel på sätt att främja Europas försvarsberedskap", konstaterar statsminister Orpo.

Stats- och regeringscheferna diskuterade också EU:s nästa långtidsbudget, det vill säga den fleråriga budgetramen för 2028-2034, och hur den geoekonomiska konkurrensen påverkar EU:s konkurrenskraft. På Europeiska rådets agenda stod dessutom Mellanöstern, EU:s utvidgning, migration, pakten för Medelhavsområdet, kampen mot desinformation och informationspåverkan samt kampen mot antisemitism, rasism och främlingsfientlighet.

Dagen före Europeiska rådets möte hölls ett toppmöte mellan EU och länderna på västra Balkan. Statsminister Orpo deltog inte i mötet på grund av förkylning. Finland företräddes av Sveriges statsminister.

Mer information: Tuomas Tikkanen, rådgivare i Europafrågor, tfn 040 523 5768, Minna Kivimäki, statssekreterare för EU-ärenden, tfn 0295 160 431, och Anne Sjöholm, kommunikationschef för EU-ärenden, tfn 040 537 0733, statsrådets kansli