Andelen blodgivare i landet fortsätter att minska

Allt färre ger blod och andelen blodgivare i befolkningen varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Samtidigt behövs betydligt fler blodgivare för att säkra beredskapen. "Utvecklingen går åt fel håll och det är bekymmersamt att vi ännu inte ser någon tydlig vändning. Tillgången på blod är en grundläggande del av hälso- och sjukvårdens beredskap", säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

Nya siffror från Socialstyrelsen och Swedish Blood Alliance (SweBA) visar att andelen aktiva blodgivare fortsatte att minska under förra året. I 15 av landets 21 regioner sjönk antalet aktiva blodgivare, och nationellt motsvarar de nu 2,7 procent av befolkningen i åldern 18-64 år.

Skillnaderna mellan regionerna är stora. Västerbotten har den högsta andelen aktiva blodgivare med 4,1 procent av befolkningen, följt av Blekinge med 4,0 procent. I storstadsregionerna är nivåerna betydligt lägre. I Skåne är andelen 2,3 procent och i Stockholm 2,2 procent.

Fler unga män behöver bli blodgivare

Personer mellan 45 och 64 år utgör fortfarande den största gruppen blodgivare i samtliga regioner. För att trygga den framtida blodförsörjningen krävs dock att fler yngre väljer att bli blodgivare.

- De äldre blodgivarna står för en mycket viktig insats och kommer att fortsätta göra det. Men det räcker inte. Om vi ska säkra tillgången på blod vid kriser så behöver ungefär dubbelt så många vara aktiva blodgivare, säger Björn Eriksson.

De unga männen är tydligt underrepresenterade som blodgivare. Endast 1,4 procent av männen i åldern 18-24 år gav blod under året, jämfört med 1,8 procent av kvinnorna i samma åldersgrupp.

- Vi ser dock en svagt positiv utveckling bland unga män det senaste året, vilket är glädjande. Samtidigt är nivån fortfarande alldeles för låg för att ge den beredskap som behövs om samhället skulle ställas inför en större påfrestning., säger Björn Eriksson.

Män har i genomsnitt större blodvolym och högre blodvärden, vilket är egenskaper som gör dem lämpade som blodgivare. Samtidigt visar undersökningar att unga män oftare än kvinnor uppger att de saknar motivation att bli blodgivare, känner obehag inför nålar eller inte tror att deras insats behövs.

Blodgivning stärker samhällets beredskap

Socialstyrelsen framhåller att nya blodgivare behöver rekryteras i vardagen, innan en allvarlig kris inträffar. Vid en större samhällsstörning är möjligheterna att registrera och ta emot nya blodgivare begränsade.

- Intresset för att hjälpa till finns. Undersökningar visar att sju av tio svenskar kan tänka sig att bli blodgivare, men det är fortfarande allt för få som faktiskt tar steget och börjar ge blod, säger Björn Eriksson.

För att stärka både sjukvårdens kapacitet och samhällets beredskap vid kriser, olyckor eller krig behöver Sverige öka andelen blodgivare till fem procent av befolkningen. Det motsvarar cirka 400 000 personer.

Kontakt