Avancerade tekniker ställer arkeologer inför nya dilemman

Känsliga kulturarvsföremål kan oavsiktligt påverkas av nya undersökningstekniker. Det menar arkeologen och forskaren Mikael Fauvelle.

Synkrotronljus- och neutroner ger arkeologer unika möjligheter att avslöja detaljer om allt från forntida klimat till hur människor rörde sig och handlade för tusentals år sedan. Men teknikerna ställer också arkeologer och kulturarvsforskare inför nya dilemman.

Vissa analyser kan förändra föremåls kemiska sammansättning eller göra material tillfälligt radioaktiva. Samtidigt måste allt fler unika kulturföremål transporteras långa sträckor till forskningsanläggningar som MAX IV och ESS, vilket kan innebära risker.

- Det ställer frågor på sin spets om hur vi ska hantera känsliga föremål, eller artefakter från ursprungsbefolkningar, säger Mikael Fauvelle, forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet.

Material kan oavsiktligt påverkas

Synkrotronstrålning- och neutronanalyser kan alltså påverka kulturarvsföremål på olika sätt. Dessa tekniker beskrivs ofta som icke-invasiva då man oftast inte behöver ta ett prov från föremålet, utan kan analysera det i sin helhet i många instrument, exempelvis på MAX IV.

- Men det är inte helt korrekt, påpekar Mikael Fauvelle.

Neutronanalyser kan till exempel göra material radioaktiva, vissa i bara några timmar efter analysen, andra, såsom guld, är radioaktiva i flera dagar. Vidare kan analyser med neutroner i vissa fall förändra föremåls kemiska fingeravtryck, deras så kallade isotopkvoter. Sådan information behövs för att få en bild av exempelvis forntida klimat eller vilken diet våra förfäder hade. Föremål kan även bli missfärgade i samband med synkrotron- och neutronexperiment.

- Det kanske inte gör något att ett föremåls materialkomposition påverkas, men museiintendenter och forskare måste få en större förståelse för vad det kan innebära. Det finns en bild att dessa tekniker inte gör skada, men det stämmer inte riktigt, säger Mikael Fauvelle.

Ett annat problem är förflyttning av känsliga objekt som måste transporteras till forskningsanläggningarna.

- Vi kanske bara har ett exemplar av säg en tavla, kruka eller en sköld. Att då transportera föremålet till en synkrotron-eller neutronanläggning kan medföra risker för att det förstörs. Vidare är inte stora forskningsanläggningar utformade för kulturarvsforskning vilket kan göra det svårt att ta den hänsyn som krävs i hanteringen under experimenten.

Kulturer har olika kunskaps- och trossystem

Särskilt känsliga är analyser av mänskliga kvarlevor och föremål med religiös eller kulturell betydelse för ursprungsbefolkningar, menar Mikael Fauvelle. Han jämför analyser av skelett från medeltida Lund med analyser av kvarlevor från Australiens aboriginer.

- Olika kulturer har olika kunskaps- och trossystem. Aboriginer exempelvis ser sina döda som en viktig brygga till sitt ursprung och sin fysiska miljö, medan vi i Sverige har ett helt annat synsätt på hur skelett från människor som levde under medeltiden ska hanteras.

- Frågorna aktualiseras eftersom vi inom arkeologin samarbetar med representanter från olika kulturer på ett helt annat sätt än för bara några årtionden sedan. Det är idag en självklarhet att genomföra analyser i samråd, och utifrån dessa gruppers önskemål. Just därför är det hög tid att diskutera hur vi nyttjar avancerade analysmetoder på ett sätt som skadar föremålen så lite som möjligt.

Unika möjligheter att lära sig om vårt gemensamma kulturarv

Trots riskerna ser Mikael Fauvelle en självklar framtid för synkrotronljus- och neutronmetoder. Teknikerna kan avslöja detaljer som tidigare varit omöjliga att studera, exempelvis vilka färger som använts i en målning, var material kommer ifrån, eller vad som döljer sig i exempelvis pergamentrullar eller runinskrifter.

- Vi har aldrig haft sådana möjligheter som vi har idag att undersöka föremål på nya sätt. Det är fantastiskt men kräver också noggrann eftertanke.

Viktiga aspekter inför synkrotron-och neutronexperiment

Fakta om synkrotron- och neutrontekniker