Sista EESK-mötet för femårsperioden

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, där jag är ledamot på förslag av LO, höll sitt sista plenarmöte för nuvarande mandatperiod 17-18 september i Europaparlamentets plenisal.

Först hölls en avslutningsceremoni med återblickar på vad som åstadkommits de senaste fem åren. En stor förändring som har införts är att företrädare för civilsamhällesorganisationer i de länder som ansöker om medlemskap får delta aktivt i kommitténs arbete med att utarbeta yttranden över förslag från kommissionen, Europaparlamentet och rådet. Det är ett konkret sätt att bidra till demokratiutveckling i nämnda länder, så att organisationer såsom fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer och frivilligorganisationer är redo att delta i EU-samarbetet den dag deras länder blir medlemmar och det stärker deras roll under ansökningsprocessen också.

Bland de inbjudna talarna fanns också kommissionens vice ordförande Roxana Minzatu, ordföranden för Europaparlamentets utskott för arbetsmarknadsfrågor Li Andersson, ETUCs ordförande Wolfgang Katzian, Business Europes generaldirektör Markus Beyrer och generalsekreteraren för ITUC Luc Triangle.

Plenarmötet behandlade sedvanligt ett stort antal förslag till yttranden. I samband med dessa hölls debatter, varav några med inbjudna talare.

En av dem handlade om SC/0054 EUs strategi för en beredskapsunion. Jag har deltagit i förberedelsearbetet, deltog också i debatten i plenum och har bland annat framfört svenska exempel och erfarenheter. Yttrandet tar upp att EESK anser att det i rådande osäkra tider, som kännetecknas av alltmer komplexa och sammanlänkade kriser i och kring Europa, är viktigare än någonsin med beredskap och resiliens i samhället. Kommittén välkomnar EU:s strategi för en beredskapsunion och betonar att beredskap kräver ett inkluderande samhälleligt helhetsgrepp utifrån nationella erfarenheter och lokalsamhällenas roll. Vi lyfter även fram att beredskap är ett långsiktigt åtagande. EESK anser att denna sektorsövergripande, tvärvetenskapliga och samordnade strategi är avgörande för att EU ska kunna vara bättre förberett och betonar vikten av att involvera relevanta intressenter under hela processen. Kommittén understryker att det organiserade civila samhället är en viktig resurs för beredskapen som en oersättlig aktör inom krishantering: från att nå utsatta grupper och tillhandahålla humanitärt bistånd till utbildning av volontärer. EESK stöder övergången mot mer proaktivitet. Vi betonar att snabb, konsekvent och riktad EU-solidaritet är avgörande för en snabb socioekonomisk återhämtning i regioner som drabbats av kriser. EESK betonar därför behovet av en integrerad strategi för krishantering, och påpekar att återuppbyggnadsfasen bör vara en integrerad del av en sådan eftersom en nödsituation är över först när människor och företag återgår till vardagen. Kommittén stöder tanken om att hushållen ska vara självförsörjande i 72 timmar, men betonar att beredskapsnivåerna varierar på grund av socioekonomiska förhållanden. Kommittén kommer att fortsätta att följa lanseringen av de olika initiativen och vill bli fullt delaktig i de efterföljande nya strukturerna och initiativen.

En resolution antogs på temat att försvara EUs grundläggande värderingar i den nya geopolitiska situationen. EESK framhåller att Rysslands krig i Ukraina och förändringarna i den amerikanska administrationen är tecken på att vi befinner oss i en ny geopolitisk verklighet som drivs av nationalism och auktoritärt styre. Vi uppmanar medlemsstaterna att åter engagera sig för multilateralism. Den ökande användningen av handel som ett utpressningsmedel, särskilt sedan USA införde tullar i april 2025, ställer krav på EU:s resiliens och innebär att det behövs ett förnyat fokus på bilaterala partnerskap. EU, som inrättades som det största fredsprojektet efter andra världskriget, kan fungera som ett globalt ankare för stabilitet, demokrati och rättsstatsprincipen. Kommittén bekräftar att EU:s styrka ligger i dess liberala demokratiska värden - mänskliga rättigheter, medborgerliga friheter, ansvarstagande samhällsstyrning och ett dynamiskt civilt samhälle - och att dessa måste förbli centrala för EU:s externa ställning. Vi understryker att det civila samhället spelar en avgörande roll. EESK bekräftar att demokrati måste bygga på grundläggande principer. Medborgerliga friheter måste bevaras. EU-samarbetet måste vägledas av multilateralism, inte nationalism. Det krävs internationellt samarbete för att ta itu med globala utmaningar som krig, klimatförändringar och livsmedelssäkerhet. Kommittén är medveten om de nuvarande utmaningarnas omfattning men förblir optimistisk. Med politisk vilja och ett starkt engagemang från det civila samhällets sida kan EU bemöta utmaningarna och bli mer oberoende och ekonomiskt robust samt uppnå samhällsfred. EESK är redo att föra fram det civila samhällets synpunkter i utformningen av Europas framtid.

SOC/835 EUs försvar för demokratin (Democracy Shield), som antogs på detta plenarmöte, var också ett exempel där jag har deltagit aktivt i arbetet med att skriva texten. Yttrandet tar upp att demokratin, rättsstatsprincipen och de europeiska värdena utsätts för hot från både externa och interna aktörer. Vi efterlyser kraftfullare EU-åtgärder för att skydda demokratin, även inom ramen för utvidgningspolitiken, och stöd till kandidatländerna i försvaret mot interna och externa hot. EESK erbjuder sig att stärka den europeiska demokratin genom att ge det organiserade civila samhället och arbetsmarknadens parter en plattform för att engagera sig i EU:s politik. EESK efterlyser också ett närmare samarbete med det civila samhällets organisationer för att motverka desinformation och propaganda. Kommittén uppmanar starkt till en striktare tillämpning av rättsstatsprincipen i medlemsstaterna. EESK efterlyser en ny flerårig budgetram som upprätthåller demokratin och med en striktare villkorlighetsordning för att hålla inne medel till regeringar som bryter mot EU:s värden, samtidigt som man ser till att det civila samhället och de lokala myndigheter som följer reglerna kan få tillgång till finansiering. EESK uppmanar med kraft till investeringar i europeiska plattformar för digitala tjänster och AI för att minska beroendet av tjänsteleverantörer från tredjeländer. Vi uppmanar de nationella regeringarna att reformera reglerna för partidonationer, täppa till kryphål och förbjuda tredjeländers finansiering av politiska partier. Dessutom föreslår kommittén att Europaparlamentets särskilda utskott för det europeiska demokratiförsvaret ska bli ett permanent utskott för försvar och förstärkning av demokratin.