Tjejer, humor och allvar – om skrattets villkor i ungas vardag

Vad betyder det att skratta tillsammans - och vad händer när skrattet uteblir? I sin avhandling "Det villkorade skrattet - tjejer, humor och allvar" undersöker Martina Wiksten, doktorand vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, hur humor används, förstås och förhandlas bland unga tjejer.

- Det finns en föreställning om att killar står för den utmanande, normbrytande humorn medan tjejer ofta framställs som tråkiga eller känsliga. Jag ville visa att tjejer också använder humor på komplexa sätt - både för att skapa vänskap och för att tänja på sociala och kulturella gränser, säger hon.

Humor som både lek och allvar

Avhandlingen bygger på tio månaders etnografiskt fältarbete på en ungdomsgård, fokusgruppsintervjuer på gymnasieskolor och analyser av material från sociala medier. I centrum står tjejers egna skämt, deras samtal om vad som är roligt - och deras diskussioner om vem som får skämta om vad.

- Jag brukar säga att jag studerar tjejer som gör humor, tjejer som pratar om humor och tjejer som postar humor. Det handlar både om det som händer i samtalen och det som sker på nätet. Allt hänger ihop, säger Martina Wiksten.

Genom att följa tjejernas skämtande i vardagen visar hon hur humor fungerar som ett socialt redskap - ett sätt att skapa samhörighet, men också att förhandla makt och identitet.

- Humor är ambivalent och mångfacetterad. Den kan vara varm och inkluderande, men också asocial och exkluderande. Skrattet kan bygga gemenskap - eller markera gränser. Det är just hur unga navigerar dessa spänningar i vardagens interaktioner som jag vill synliggöra, förklarar hon.

Humor och skratt avgörande för att upprätthålla vänskap

En central fråga i studien är autenticitet - upplevelsen av vem som "har rätt" att skämta om något och på vems bekostnad.

- Tjejerna var ofta noga med att inte skratta åt fel saker. De diskuterade om komiker

skämtade med dem eller om dem. Vem är avsändaren? Vem bär risken? Det är där skrattet blir villkorat, säger Martina Wiksten.

Det kollektiva skrattet, menar hon, är ett sätt att göra vänskap. I en vänskapscirkel kan skratt och tystnad båda bli kraftfulla sociala signaler.

- Ingen vill vara den enda som inte skrattar - men inte heller den som skrattar för mycket. Skrattet måste placeras rätt. Det blir ett slags social kompass för hur relationer ska fungera, säger hon.

I sina analyser visar Martina Wiksten också hur tjejer använder humor för att diskutera tabun och pröva svåra frågor. Ett exempel är när samtalen rör sig kring komiker som skämtar om religion, feminism eller etnicitet. Ett annat är hur unga ukrainare på TikTok driver med invasionen av sitt eget land - något som snabbt blir en del av tjejernas samtal och som de också gör humor av.

- De använder humor för att tala om det som annars är svårt att hantera. Det är ett sätt att bearbeta världen utan att behöva bli alltför allvarlig, säger hon.

Vem får vara rolig?

I avhandlingen utmanar Martina Wiksten också kulturella föreställningar om vem som förknippas med humor. Historiskt har vissa grupper - till exempel feminister eller muslimska tjejer - ofta framställts som allvarliga eller humorlösa.

- Det finns en stark samhällelig norm att ha humor. Den som inte skrattar riskerar att framstå som tråkig, moraliserande eller till och med som ett hot mot den goda stämningen. I min studie visar jag hur just dessa identiteter - som ofta avfärdas som humorlösa - istället blir källor till humor, säger hon.

Humor blir en arena där olika identitetskategorier som till exempel kön, etnicitet, religion och plats förhandlas.

- De växlar mellan att driva med sin flickighet, sin feministiska hållning eller sin religiösa bakgrund. Identiteterna används som humoristiska resurser snarare än fasta identitetskategorier, förklarar hon.

Humor som forskningsfält

Att studera humor är inte alltid lätt. Enligt Martina Wiksten kräver det att forskaren håller sig från att bli publik eller recensent.

- Det är lätt att vilja avgöra vad som är roligt, rätt eller fel. Men mitt mål har varit att förstå vad humor gör snarare än att värdera den. Hur används humor i interaktionen? Vilka sociala funktioner fyller den? Det är de frågorna som intresserar mig, säger hon.

Hon menar att humorn förtjänar en central plats i forskningen om unga.

- Humor är en del av hur vi lever tillsammans. Den är både vardaglig och politisk, både lek och allvar. Genom att studera humor kan vi förstå hur unga navigerar mellan tillhörighet, vänskap och identitet - och hur det förhandlas i vardagen, säger hon.

En ny blick på ungdomars kulturuttryck

Med sin avhandling bidrar Martina Wiksten till de kritiska ungdomsstudierna genom att nyansera bilden av unga som antingen rebeller eller anpassade.

- Jag vill bort från idén att unga alltid ska tolkas som subversiva eller motståndsfulla. Ibland är humor bara trams, men det är en central del av vårt sociala liv. Och just unga tjejers humor är viktig att studera för att tjejer snarare har blivit måltavlor eller publik i forskning om killars humor. Genom att studera tjejers humor och samtal om humor får vi insikter om hur humor formar identiteter, trovärdighet och tillhörighet i dagens ungdomskultur, avslutar Martina Wiksten.

Text av Rebecca Gustafsson Aplehag