Undersökning: Samhällets kritiska funktioner delas in i åtta behovskategorier

Undersökning: Samhällets kritiska funktioner delas in i åtta behovskategorier

VTT:s och Hankens gemensamma undersökning "Det finska samhällets kritiska funktioner och framtidens trender" utmanar det traditionella sättet att definiera samhällets kritiska funktioner. Enligt undersökningen definieras det som är kritiskt inte utifrån en bestående förteckning över tjänster eller infrastrukturer, utan det handlar om en föränderlig helhet som formas av behov, beroenden och den aktuella situationen tillsammans.

En central observation i undersökningen är att samhällets funktionsförmåga byggs upp systemiskt: störningar i en funktion kan snabbt avspeglas i andra funktioner och i hela samhället. Bedömningen av kritikalitet grundar sig särskilt på funktionens betydelse för att tillgodose grundläggande behov och på hur knapp, brådskande och tillgänglig funktionen är. Undersökningsmaterialet består av en litteraturöversikt, fyra workshoppar, expertintervjuer, en Delfoi-enkät i två omgångar och en landsjämförelse med Australien, Kanada, Storbritannien och Sverige.

Åtta behovskategorier

Rapporten grupperar de kritiska funktionerna i det finländska samhället i åtta behovskategorier. Behovskategorierna är mat och vatten, hälsa och välfärd, rörlighet och infrastruktur, säkerhet, kunskap och förståelse, ekonomi och försörjning, demokrati samt jämlikhet.

Enligt den ansvariga projektledaren Peter Ylén, ledande forskare vid VTT, ligger nyckeln till framtidens funktionsförmåga inte i enskilda investeringar eller teknologiska lösningar, utan i hur samhället förstår och styr helheten. De effektivaste hävstångspunkterna för förändring gäller informationsstrukturer, förtroende och arbetsförmåga.

Energi, digitala funktioner, informationsresurser och information som genomgripande faktorer

Undersökningen lyfter fram energi, digitala funktioner, informationsresurser och information som förutsättningar för alla kritiska funktioner. Framtidens energiutmaning handlar inte bara om tillgång, utan i synnerhet om volatilitet: att produktionen är beroende av vädret kan ge upphov till pristoppar och osäkerhet som snabbt får återverkningar på ekonomin, tjänsterna och känslan av trygghet i vardagen. Försörjningsberedskap konstateras vara en beredskapsmekanism som ska vara en del av alla samhällets kritiska funktioner.

Rapporten betonar också betydelsen av förtroende som ett bärande men osynligt fundament i samhället. Förtroende, informationskvalitet och ungas framtidstro byggs upp långsamt, men kan raseras snabbt. Enbart teknisk funktionssäkerhet räcker inte om människor inte har tillit till institutioner, information och framtiden. En liknande utveckling syns i jämförelseländerna: man övergår från skydd av kritisk infrastruktur till ett resilienstänkande som omfattar hela samhället.

Enligt Christian Fjäder, Professor of Practice på Hanken, bekräftar den internationella jämförelsen iakttagelsen: effektiva modeller bygger inte enbart på lagstiftning eller frivillighet, utan på en ändamålsenlig kombination av dessa.

Rekommendationer: Mot en systemisk utvärdering

Projektet lägger fram elva rekommendationer för att utveckla bedömningen av kritikalitet i en mer systemisk och medborgarorienterad riktning. Det är centralt att inrätta en permanent nationell samordningsmekanism, kontinuerligt definiera kritiska funktioner utifrån behov, införa tidsbaserade tröskelvärden för resiliens och identifiera de knutpunkter där störningar får de största återverkningarna.

Rapportens budskap är tydligt: resiliensen stärks genom framsyn, decentralisering och lösningar som kompletterar varandra. Reaktivitet och en alltför omfattande centralisering av olika funktioner ökar i sin tur sårbarheten. Finlands kritiska funktioner måste ses över systematiskt och kontinuerligt, inte bara under kriser.

Mer information: Peter Ylén, ledande forskare (projektledare), VTT, tfn 040 507 7474, peter.ylen(at) vtt.fi och Professor of Practice Christian Fjäder, Hanken, tfn 044 3017696,christian.fjader(at)hanken.fi

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets forskningsplan 2025. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.