Chalmers tekniska högskola AB

06/22/2026 | News release | Distributed by Public on 06/22/2026 02:41

Optiska pincetter blir snabbare med hjälp av AI

Bild 1 av 1
En illustration av den AI-drivna plattformen som hanterar optiska pincetter helt självständigt. Illustration: Martin Selin/Göteborgs universitet

Genom att lära en AI att använda optiska pincetter har forskare från bland annat Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och ett flertal internationella universitet, snabbat upp analyserna av livets minsta beståndsdelar. AI-plattformen fångar upp partiklar, utför mätningar och laddar in nya prover, allt utan mänsklig inblandning.

Precis som självkörande bilar tar sig fram i trafiken utan en människa bakom ratten, utvecklas nu laboratorieinstrument som på egen hand utformar, genomför och upprepar experiment dygnet runt. I en nyligen publicerad artikel i Nature Methods visar forskarna hur de har utvecklat en AI som kan snabba på hanteringen av optiska pincetter, döpt till SmartTrap.

Nobelprisbelönad teknik

Optiska pincetter använder fokuserade laserstrålar för att greppa och manipulera objekt som är tusen gånger tunnare än ett människohår − enskilda DNA-molekyler, levande celler och mikroskopiska partiklar. 2018 tilldelades Arthur Ashkin Nobelpriset i fysik för utvecklingen av optiska pincetter.

− De optiska pincetterna har avslöjat hur molekylära motorer driver våra celler, hur DNA kopieras och repareras, och hur sjukdomar som malaria och sicklecellanemi påverkar de röda blodkropparnas funktion, säger Giovanni Volpe, forskningsledare vid Göteborgs universitet.

Snabbare process med AI

Dessa kraftfulla instrument har hittills krävt att en utbildad forskare övervakar varje steg och fattar alla beslut. Begränsningen leder till låg genomströmning, långa arbetsdagar och experiment som kan skilja sig något från en forskare till en annan.

Forskarnas AI eliminerar det här problemet. Genom att kombinera bildanalys med djupinlärning i realtid, specialanpassad elektronik, exakt vätskekontroll och återkoppling i ett slutet system fungerar AI-plattformen helt självständigt. SmartTrap fångar upp partiklarna, placerar dem med nanometerprecision i tre dimensioner, utför mätningar och laddar in nya prover för nästa test.

AI-plattformen genomgick flera krävande tester. AI:n sorterade och karakteriserade hundratals partiklar per timme. Den utförde DNA-sträckning på enkelmolekylnivå, vilket en av de tekniskt mest krävande analyserna inom biofysiken. AI:n hann med 10-15 experiment per timme. Den undersökte också den mekaniska styvheten hos röda blodkroppar och kartlade elektrostatiska krafter i nanoskala mellan partikelpar vid olika saltkoncentrationer.

Presterade bättre

− För en mänsklig operatör av optiska pincetter tar dessa experiment tio eller hundra gånger så lång tid, om vi antar att operatören inte blir uttråkad eller behöver ta rast då och då. Vi såg också att AI:n presterade lika bra eller bättre än en skicklig mänsklig operatör i samtliga fall, säger Giovanni Volpe.

AI:n Smarttrap är byggd med öppen källkod och utformad för att fungera som en gemensam plattform för branschen. Allteftersom den smarta mikroskopin mognar kommer AI-plattformar som denna att förändra laboratorierna på samma sätt som automatiseringen förändrade tillverkningsindustrin.

"Våra studier kommer att utökas drastiskt"

− Vi är glada att ha varit del av den här studien och kommer under hösten ha ett identiskt instrument i vårt labb vilket kommer göra att våra studier av struktur och dynamik hos RNA och DNA kommer kunna utökas drastiskt, säger Fredrik Westerlund, professor på institutionen för life sciences vid Chalmers.

Tillsammans med Marcus Wilhelmsson, professor på institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers, har han bidragit till projektet med biofysikalisk expertis i de delar av studien som handlar om DNA och RNA.

− Jag är stolt och mycket nöjd över detta samarbete och ser med spänning fram emot att se hur till exempel läkemedelsindustrin kommer kunna använda detta för sin forskning och utveckling inom området för RNA-terapier, säger Marcus Wilhelmsson.

Läs den vetenskapliga artikeln i Nature Methods

Mer om Chalmersforskarna i projektet

Kontakt

Fredrik Westerlund
  • Professor (N2), Molekylär biovetenskap, Life Sciences
Kontakt
Marcus Wilhelmsson
  • Professor (N2), Kemi och biokemi, Kemi och kemiteknik
Kontakt

Skribent

Olof Lönnehed, Göteborgs universitet och Susanne Nilsson Lindh, Chalmers
Uppdaterad 22 juni 2026, 08:40Publicerad 22 juni 2026, 08:40
Tyck till om sidan

Kontakt

Fredrik Westerlund
  • Professor (N2), Molekylär biovetenskap, Life Sciences
Kontakt
Marcus Wilhelmsson
  • Professor (N2), Kemi och biokemi, Kemi och kemiteknik
Kontakt
Chalmers tekniska högskola AB published this content on June 22, 2026, and is solely responsible for the information contained herein. Distributed via Public Technologies (PUBT), unedited and unaltered, on June 22, 2026 at 08:42 UTC. If you believe the information included in the content is inaccurate or outdated and requires editing or removal, please contact us at [email protected]