Odlingssäsongen 2025: Varierande skördar, ökad ekonomisk press och spridning ...

Den tidiga våren skapade förväntningar om goda skördar.
- Sådden inleddes tidigare än normalt och i juni rapporterade många odlare om väl etablerade grödor. Sommaren förde dock med sig svår torkstress i juli och rikliga regnmängder i augusti, vilket på flera håll försvårade tröskningen och ökade behovet av torkning, säger Cecilia Nyholm, sakkunnig på SLC.

Regionalt uppskattade cirka 63 procent av de svarande i Nyland och cirka 67 procent på Åland i höstens enkät att skörden av höstspannmål skulle bli bättre än vanligt. När det gäller vårspannmål förväntade sig ungefär en tredjedel av de svarande över genomsnittliga skördar i Nyland, Päijänne-Tavastland, Österbotten och Åland.

Skördarna har varierat kraftigt mellan olika grödor. Höstspannmål, potatis, sockerbetor och vall rapporteras ha gett goda eller normala resultat både i mängd och kvalitet. Vårspannmål drabbades däremot av axgroning och låga falltal till följd av augustiregnen, vilket förväntas minska mängden brödsäd och öka andelen spannmål som går till foderanvändning.

Vallskördarna var exceptionellt goda tack vare gynnsamma förhållanden under första skörden i juni och god återväxt i augusti. Skördenivåerna för potatis, sockerbetor och morötter förväntas vara i nivå med eller över det normala. Bärskörden var lägre än vanligt, men med god kvalitet. Protein- och oljeväxter, kummin, sallat och äpplen hade ett svagare år, främst på grund av värme i juli och regn i augusti.

Lönsamhetsutmaningar och framtidstankar

I juli upplevde omkring hälften av odlarna att den ekonomiska situationen var normal, medan drygt 40 procent upplevde den som sämre. I september hade läget försämrats ytterligare, och cirka 50 procent ansåg att ekonomin var sämre än normalt.

Av de gårdar som odlar spannmål, oljeväxter och proteingrödor uppgav cirka 22 procent i höstens enkät att deras ekonomi var betydligt svagare och 34 procent att den var något svagare än under ett normalt år. Inom djurproduktionen var den ekonomiska situationen särskilt svag för svingårdarna där cirka 67 procent bedömde sin ekonomi som svagare än vanligt. Hälften av nötkreatursgårdarna rapporterade en nedgång i ekonomin, medan situationen var mer stabil på mjölkgårdarna.

- Odlarnas oro gäller särskilt kostnadstrycket med dyra insatsvaror såsom gödsel, kvalitetsavdrag på spannmål och osäkra marknadsutsikter, förklarar Nyholm.

Trots detta planerar över en tredjedel investeringar inom maskiner, markförbättring och markköp, även om många anger att de tvingats skjuta upp planerade satsningar.

Inför nästa säsong har cirka 35 procent redan köpt gödsel och 10 procent utsäde. Cirka 46 procent uppger att de stött på utmaningar vid anskaffningen av gödselmedel, främst på grund av pris, tillgång och leveransproblem.

Omkring hälften av odlarna har delar av sin produktion kontraktsbunden. Bland dem som kontraktsodlar är det vanligast att en stor del av gårdens produktion omfattas av avtal, ofta merparten eller till och med nästan allt.

Samtidigt visar resultaten att intresset för att binda större andel till kontrakt är begränsat. Nästan hälften svarade att de inte planerar att binda priserna mer, trots de låga spannmålspriserna. Kommentarerna visar att kontrakt upplevs som en trygghet mot prisfall och svårigheter att få produkterna sålda, men att fri försäljning kan ge bättre utfall om marknaden är stark.

Hönshirs sprider sig i flera landskap

I höstens enkät ingick även en kartläggning av spridningen av ogräset hönshirs. Totalt rapporterade 26 procent av de svarande att de observerat hönshirs under 2025. Majoriteten av observationerna hade gjorts på den egna gården - både på åkermark och i närheten av gårdscentrum.

De flesta observationerna kommer från de västra och södra delarna av landet, med Österbotten och Nyland som de mest utsatta områdena.

- Många odlare uttryckte oro för hur snabbt hönshirs etablerat sig och hur svårt det är att bekämpa. Flera betonade behovet av gemensamma insatser och mer rådgivning för att undvika att ogräset blir lika problematiskt som flyghavre, säger Nyholm.

Den första skördesäsongsenkäten genomfördes den 19-30 juni och den andra från den 11 september till den 2 oktober. Enkäten skickades ut via Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC samt via samarbetspartner såsom Handelsträdgårdsförbundet och Frukt- och Bärodlarnas förbund.

Tilläggsinformation:
Cecilia Nyholm, sakkunnig, SLC, tfn 045 7750 0519 eller [email protected]

Läs mer om enkäterna:
- 10.10.2025: Viljelijöiden talous poikkeuksellisen heikko - kasvukausikysely kertoo syyt (mtk.fi)
- 7.7.2025: Kasvukausikysely: Sääolojen vaihtelun vuoksi satonäkymät keskivertoa heikommat (mtk.fi)