Reformer i finansieringen av den grundläggande utbildningen, läroplansgrunderna och skolans verksamhetskultur för att förbättra inlärningsresultaten

Reformer i finansieringen av den grundläggande utbildningen, läroplansgrunderna och skolans verksamhetskultur för att förbättra inlärningsresultaten

En arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet föreslår ett antal reformer för att förbättra inlärningsresultaten inom den grundläggande utbildningen. Reformerna berör finansieringen, läroplanen, elevbedömningen, skolans verksamhetskultur, välbefinnandet och ledarskapet i skolan samt samarbetet mellan hem och skola. Förslaget överlämnades till undervisningsminister Adlercreutz onsdagen den 29 april.

Nationella utvärderingar samt internationella undersökningar, såsom PISA, TIMSS och PIRLS, visar att de finländska elevernas kunskaper i läsning och matematik har försämrats redan i tjugo års tid. Samtidigt har andelen elever med svaga kunskaper ökat och antalet elever med toppkunskaper minskat. De allt större skillnaderna mellan inlärningsresultaten utmanar också jämlikhetsmålen inom den grundläggande utbildningen.

- Finlands framtid byggs genom barns och ungas kunnande. Nedgången i inlärningsresultaten är en av våra största utbildningspolitiska utmaningar. För att vända utvecklingen måste vi fatta långsiktiga beslut om att stärka finansieringen av den grundläggande utbildningen, säkerställa de grundläggande färdigheterna och förbättra elevernas förutsättningar för lärande och välbefinnande, säger undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Arbetsgruppens huvudsakliga förslag

Finansieringen av den grundläggande utbildningen bör stärkas

Enligt arbetsgruppen ligger finansieringen av den grundläggande utbildningen i Finland på en genomsnittlig nivå bland OECD-länderna, men är lägre än i de övriga nordiska länderna. En utmaning för finansieringssystemet är dess svaga förmåga att tillgodose kommunernas och skolornas olika behov. För att se till att förutsättningarna för lärande inte försämras föreslår arbetsgruppen åtgärder för att stärka statsandelsfinansieringen, säkerställa långsiktigheten i finansieringen av jämlikhet inom utbildningen samt undvika nedskärningar i finansieringen till följd av minskande elevantal.

Kunskapsgarantin och utveckling av elevbedömningen

Arbetsgruppen anser att den kunskapsgaranti som
krivits in i regeringsprogrammet är mycket viktig. Syftet med kunskapsgarantin är att säkerställa att varje ung person som går ut den grundläggande utbildningen har de grundläggande färdigheter som minst krävs i utbildningen. Kunskapsgarantin förutsätter att de läroämnesspecifika innehållen i grunderna för läroplanen minskas och förtydligas samt att bedömningspraxisen förenhetligas. Lärarnas bedömning av eleverna bör stödja lärandet, genomföras på ett likvärdigt sätt och undvika offentlig jämförelse och rankning av skolor.

Huvudfokus på stärkandet av de grundläggande färdigheterna

Arbetsgruppen betonar att färdigheterna i läsning, skrivning och räkning utgör grunden för hela lärandevägen. Det har varit motiverat att öka antalet undervisningstimmar i dessa läroämnen, men samtidigt måste handledningen, kvaliteten och den pedagogisk praxisen inom undervisningen utvecklas på ett konsekvent sätt. Elevernas läs- och skrivfärdigheter bör stärkas genom att öka mängden konkret läsning. Kompetenskraven bör också upprätthållas genom att stärka elevernas uthållighet och ansträngning i skolan.

Övriga förslag

För att inlärningsresultaten ska förbättras behövs det arbetsro i skolvardagen. Enligt arbetsgruppen är det motiverat att begränsa användningen av mobila enheter på lektionerna för att stödja koncentrationen och lärandet. Dessutom bör undervisningslokalerna, gruppstorlekarna och personalresurserna göra det möjligt för eleverna att fokusera på undervisningen.

Kompetens och välfärd stöder varandra starkt. Arbetsgruppen föreslår att det genomförs ett långsiktigt projekt för att utveckla arbets- och verksamhetssätten samt välbefinnandet i hela skolsamfundet. Också ledarskapet i arbetet med välbefinnande i skolan behöver stärkas.

Att lärarna och rektorerna mår bra i sitt arbete har betydelse för elevernas lärande. Arbetsgruppen föreslår att fortbildningen stärks särskilt när det gäller stödet för lärande, undervisningen för flerspråkiga elever, bedömningen av elever och hanteringen av grupper.

Lösningarna för att stödja elevernas lärande begränsar sig inte enbart till skolan. Samarbetet mellan hemmet och skolan bör utvecklas så att alla vårdnadshavare har faktiska möjligheter att stödja sitt barns skolgång oberoende av bakgrund, språk eller livssituation. I synnerhet arbetet med att stödja läsningen och stärka skolmotivationen förutsätter ett nära samarbete.

Det är bra att inse, att alla politiska åtgärder som försämrar barnfamiljernas välbefinnande och ekonomiska ställning har en direkt inverkan på skolornas verksamhetsmiljö och barnens förutsättningar för lärande och därigenom på elevernas inlärningsresultat.

Mer information:

• Eeva-Riitta Pirhonen, ordförande, överdirektör, tfn 0295 330 339
• Tommi Karjalainen, undervisningsråd, tfn 0295 330 140

Perusopetuksen oppimistuloskehitystä tarkastelleen työryhmän loppuraportti